onsdag 12 september 2012

Erik Almqvist vet inte riktigt vad han påstår

Erik Almqvist säger att den nya tidningen som ska startas, Samtiden - Fri opinion, inte kommer att drivas av sverigedemokraterna.


JAG TROR ATT HAN LJUGER. Så tänkte motkulturens presbyt när vederbörande läste det och gjorde därför en slagning i ett bolagsregister. Där framgår vilka som sitter i styrelsen.

Det första man bör reagera över är att Per Åke Björklund har rätt att ensam teckna firman. Vem är han, liksom? Det är lite oklart men han är extern VD i den sverigedemokratiska partitoppens egna parti, Blåsippan AB. Vad det är för bolag verkar inte helt tydligt, antagligen är det en handel med partiprodukter och dylikt som försiggår genom det. Det är bara småpengar i kassan vad det än håller på med så det är väl inte så viktigt.

Hur som helst, han är inte yrkessverigedemokrat vad det verkar.

Styrelsens ordförande, däremot, är Christoffer Dulny. Sverigedemokraternas politiske samordnare. Högt höns, alltså.

Med som ordinarie ledamot är också Paula Bieler. Vemede? Jo, hon är en kvinna som gått på affärsidén att ta risiga bilder på unga kvinnor som ligger på speglar. Tvärtemot vad man kan tro är det alltså inte uteslutande tonåringar som sväljer det erbjudandet. Hon är också en framträdande gestalt inom SD-kvinnor och åkte på vrålstryk i senaste valet av förbundsordförande för Sverigedemokratisk Ungdom, sverigedemokraternas ungdomsförbund. Man kan notera det intressanta i att hon gick till det valet på att SDU á la Kasselstrand varit uppkäftigt mot moderpartiet i den offentliga debatten, intressant eftersom hon nu glider runt SDU och klämmer sig in med den politiske samordnaren och moderpartiets politiske sekreterare i riksdagen.

Den senare heter Oscar Sjöstedt och är alltså också ett högt höns. De är de ordinarie ledamöterna.

Eric Myrin råkar också vara med på ett hörn. Han är sverigedemokraternas pressekreterare. Han är alltså ett högt höns. När media ringer och undrar vad fan som är grejen med Interasistmen.se:s senaste scoop är det han som vet besked och representerar alla sverigedemokrater. När det ska ut information om partiets senaste utspel eller pudel är det han som är boss över hur det ska se ut.

Så, Erik Almqvist. Ljuger du eller förstår du inte innebörden av ordet 'driva'?

lördag 5 maj 2012

Man får känna sig hedrad av finbesöken

motkultur.blogspot.com2012-03-15 16:02:35 - Rikspolisstyrelsen
motkultur.blogspot.com2012-03-01 15:07:06 - Åklagarmyndigheten
motkultur.blogspot.com2012-02-14 11:28:03 - Domstolsverket



Och kan också ställa sig frågan, vad i hela friden har Rikspolisstyrelsen här att göra? 

Domstolsverket utgår jag ifrån är besök från knarkande notarier, personer som i betygshets och prestationsångest hänfaller åt att punda sig till ork att utstå sina anställningsförhållanden. 

En liten Hartelius-klassiker.

Tänkte citera en liten Hartelius-klassiker för att fira att missbruksutredningen kommit fram till den briljanta slutsatsen att missbrukare troligtvis behöver vård och att Magnus Linton trätt fram som en företrädare för anti-Bejerot-linjen i massmedia.

Linton har tidigare skrivit en bok om kokain och i Sveriges Radios P1, i programmet Medierna, utpekats som knarkare och knarkliberal av en föredetta medarbetare.

Att Gerhard Larssons gäng inte föreslog att samhället först och främst behöver att de äckliga knarkarna låses in länge och väl kanske säger något om Bejerots slutsatser. Såsom att de var, och är, helt fel ute, baserades på kontorsfåtöljsspekulationer snarare än fakta och antagligen skadat långt fler än de minskat lidande för.

Det är alltså så att Carnegie-institutets hegemoni i svensk narkotikapolitik håller på att spricka lite i fasaden. Äntligen. Någon grävande journalist borde kika närmre på institutets relation till Hassela-rörelsen, för övrigt. Där kan det finnas ett och annat spännande.

Nåväl. Året är 1990 eller så, J. B. står åtalad för narkotikabrott. Det gäller LSD. Inför tingsrätten vittnar Carnegie-institutets tokjävige generalsekreterare och Bejerot-lärjunge Jonas Hartelius i egenskap av förment sakkunnig. Han sade:
" LSD är ett synnerligen högaktivt ämne som är verksamt i ytterligt små doser - från 25-50 mikrogram till uppemot 100 mikrogram. Ämnet är hallucinogent vilket innebär att verklighetsuppfattningen förvrängs. Exempelvis kan en person som intagit ämnet se ljus och former som inte finns. LSD ger mångfacetterade verkningar på det mänskliga psyket. Rusupplevelsen är mycket stark och kan ta sig rent psykotiska former. Effekterna är ofta svåra att förutsäga; de är beroende bl a på den enskilda individens mottaglighet och tolerans samt omgivningens karaktär. Förvirringstillstånd har inte sällan lett till vansinneshandlingar med döden som följd."

Det var en vid det laget vederlagd myt att LSD mer ofta än sällan får människor att ta livet av sig. Genom att försöka flyga från tak och dylikt. Det vore intressant att få veta mer precist vilka fall Hartelius hade i åtanke, då det relativt mängden användning av LSD bara finns ett fåtal dödsfall som kunnat knytas till LSD. Erowid erbjuder en framställning av dödligheten hos substansen, som klarlägger att det i början på nittiotalet inte fanns stöd för vad Hartelius då påstod.

Effekterna av LSD är heller inte svåra att förutsäga. Substansen är en tämligen pålitlig psykedelisk drog, som på grund av sina starka dopaminerga egenskaper kan ge upphov till såväl euforiska som dysforiska upplevelser. Det vanliga är dock att ruset präglas av vördnad, främlingsskap och äventyr, snarare än glädje eller rädsla ensamt. Vad som är att betrakta som psykotiskt är vidare socialt konstruerat, den enda egentliga skillnaden mellan en drömupplevelse under sömn och LSD-ruset är att det senare har ett kontinuerligt verklighetsinslag, i kontrast till sömnens dissociation. Psykedelia är visserligen ofta förvirrande, vilket kan vara handikappande i sig under drogpåverkan, men att det skulle vara vanligt att trippande personer företar vansinneshandlingar är en lögn. Överhuvudtaget är det ovanligt att förvirring är utlösande av helt oöverlagda gärningar, snarast tvärtom, utan troligare är i sådant fall att skrämmande drogupplevelser är förknippade med skador eller betydande obehag.

Förväntningar är i det avseendet kritiskt, ett samhälle som ständigt säger till sina medborgare att drogupplevelser är farliga kan antas ge upphov till fler tolkningar av dessa som just farliga medan de pågår, om de har förvirrande eller annars perceptionsförändrande karaktär. Hartelius kan alltså befogat beskyllas för att vilja skapa risksituationer för användare av LSD genom sitt sakkunnigutlåtande och övriga verksamhet.

Nåväl. Det dröjer antagligen länge tills påföljdsprejudikatet i rättsfallet ändras, den påtryckning på underrätterna som Högsta Domstolen under det senaste året vidtagit för att få dem att sluta tabelldöma knarkbrottslingar lär inte omfatta LSD. Det är nämligen rätt ovanligt att säljare av LSD åker dit, bland annat eftersom de tenderar att inte ha missbruksproblem själva eller ha kunder med det, vilket är den främsta risken för alla som är i mer eller mindre regelbunden kontakt med narkotika. Staten tenderar att behandla dem mer omilt än de flesta populära droger gör och ett beroende eller liknande problematik präglas av risktagande och försummelse, det ligger liksom i fenomenets natur. 

Maria Larsson grillad i Sveriges Radio

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5049127

Maria Larsson skyller ifrån sig på landstingen, sandlådekverulerar om statistik och spåkulespekulerar om framtiden i Portugal och andra länder med liknande narkotikapolitiska reformförsök. 

Med tanke på att avkriminaliseringsprojekten nu har pågått i omkring ett decennium i Europa och visat sig tämligen lyckade i alla avseenden undantaget drogturismens baksidor, främst att turister passar på att knarka mycket när det går, är Larssons påhitt om att det kommer att vända helt under närmsta decenniet löjeväckande. 

onsdag 11 april 2012

Representant för polisen på Twitter, knark; man kan grilla också.

Fick tips om att en person diskuterat knark och bajs med en företrädare för stockholmspolisen, som uppträder under namnet @norrmalmspolis, på Twitter. Personen bakom kontot försöker påstå att det är ett helt privat twittrande, men det förstår ju var och en att det bara är nys.

Plockade ut tjattret ifråga, vilket kulminerar i att polisen svarar att man kan grilla också, på fråga om vad knark mer passar till förutom ekologisk odling.

"@norrmalmspolis

Knark är bajs



PNund

@norrmalmspolis I sjukvården är det guld.



norrmalmspolis

@PNund Klassas väl som läkemedel då... Och då är det ju bra :-)


PNund

@norrmalmspolis Det häver inte narkotikaklassningen. Se morfin, oxikodon i FASS för förskrivare, exempelvis.


norrmalmspolis

@PNund Nej men det torde väl göra den legal ?


PNund

@norrmalmspolis Hur då legal? Skapar Livsmedelsverket knark, som inte är knark längre när sjukvården använder det?


norrmalmspolis

@PNund ja den är L E G À L


norrmalmspolis

@PNund Tror inte Livsmedelsverket gör läkemedel alls iofs ....LOL


PNund

@norrmalmspolis Jag beklagar felskrivningen, jag missade att det var vad min telefon trodde att jag menade när jag slog in Läkemedelsverket.


norrmalmspolis

@PNund Tillverkar de läkemedel ???


PNund

@norrmalmspolis Nej, det beslutar om narkotikaklassning.


PNund

@norrmalmspolis Du menar alltså att illegala material är bajs?


norrmalmspolis

@PNund Jag menar att knark är bajs


PNund

@norrmalmspolis Så vad betyder då knark?


norrmalmspolis

@PNund du verkar gå i skola. Slå upp det.


PNund

@norrmalmspolis Jag frågade om vad du menade med det. Kan du inte förklara eller vill du inte?


norrmalmspolis

@PNund Som jag sa .... Bajs. Knark = bajs


PNund

@norrmalmspolis Det är vad som får ekologiska grödor att växa, alltså?


norrmalmspolis

@PNund inte bara ekologiska....


PNund

@norrmalmspolis Utan vad mer passar knark till?


norrmalmspolis

@PNund Man kan grilla"

torsdag 16 februari 2012

Första blindstudien av MDMA som psykoterapeutisk farmakologisk agent

Enligt rubriken, i fulltext, finns att läsa här.

Självklart är det MAPS som står bakom. Slutsatsen är att allvarlig behandlingsresistent PTSD är möjlig att rå på med MDMA-terapi och substansen har visat sig lovande för ändamålet.

En era går i graven, Paul McCartney lägger cannabis på hyllan

Enligt en artikel på Aftonbladets webbplats har Paul McCartney rökt cannabis regelbundet, kanske dagligen, i nästan ett halvt sekel (1967-2012 är 45 år, sextiotalets mitt kan mycket väl ligga tidigare i saken).

Är det skadorna av drogen som får honom att lägga av? Nej, enligt artikeln är det relationen till hans åttaåriga dotter som ligger till grund för beslutet.

Frågan man ställer sig blir då denna, om en gammal rock- och popräv som Paul McCartney klarat av att driva en av nittonhundratalets mest exceptionella artistkarriärer parallellt med en vardaglig cannabiskonsumtion, varför skulle inte de flesta människor vilka har långt mindre krävande sysselsättningar klara av det?
 
Creeper