måndag 6 september 2010
söndag 5 september 2010
Sverigedemokraternas främsta hinder.
En av de viktigaste punkterna i Sverigedemokraternas partiprogram står i strid med diverse lagstadgade skydd av mänskliga fri- och rättigheter, lösningen på vilket enligt deras hemsida lyder någonting i stil med att gällande regeringsform ska förkastas för en version äldre än den nu giltiga från nittonhundrasjuttiofyra. Av hemsidan att döma tror sverigedemokraternas ideologer att det inte finns ytterligare hinder för en ursprungs- eller kulturdiskriminerande politik i asyl- och flyktingfrågor, då varken europakonventionens ratificering i början på femtiotalet eller dess inlemmelse i regeringsformen från nittonhundranittiofyra omnämns. Inte ens en implikationshänvisning, på sådant vis som "mitten av 1970-talet" refererar till regeringsformen, till detta står där att finna.
Antingen vill alltså sverigedemokraterna riva upp såväl den föreliggande grundlagspropositionen som antagligen kommer att antas efter årsskiftet som den gällande regeringsformen och medlemskapet i Europarådet (för vilket krävs stadfästelse av europakonventionen), eller så saknar partiet en verklighetsförankrad politisk vision. Motkulturens presbyt misstänker det senare mer än det förra, vilket stärkes av bristen på motförslag till den grundlagsproposition som röstades igenom i våras och alltså med stor sannolikhet lagstadgas under nästa år från sverigedemokraternas håll. De måste börja jobba om de ska lyckas vinna någon som helst politisk trovärdighet, utan sakliga realpolitiskt solida alternativ till den förvaltningsmiljö de vill rasera framstår partiet mer som en milt efterbliven rättshaverist med en pöbelmobb i ryggen än den gosegris till vänlighetshemvist det uttryckligen önskar uppfattas som.
Ett groteskt hinder ligger alltså framför sverigedemokraterna, de måste få bort gällande grundlagsstadgar, svenskt EU-medlemskap och medlemskapet i Europarådet innan deras föreslagna invandringspolitik överhuvudtaget kan börja tillämpas oavsett hur utstuderad och genomarbetad deras vision i skrift ter sig till innehåll och form. Om Sverige kliver av sina överenskommelser med andra stater om att skydda mänskliga rättigheter i diskrimineringsfrågor kommer det antagligen att slå hårt både mot utrikespolitisk ställning och import-/exportberoende ekonomi. Ingenting av detta omnämns som problem i sverigedemokraternas skuggbudget (PDF), åtgärder som vem som helst kan inse kommer att innebära en himla massa kostnader i förlorade handelsförtjänster och svårigheter med internationella relationer.
I valet om ett par veckor kommer inte sverigedemokraterna att bli till ett problem, oavsett om de kommer in i riksdagen eller ej. Det problem som föreligger och kan anses förknippat med partiet i fråga återfinns någon helt annanstans, nämligen bland de som blint föraktar och avskyr partiets väljare såväl som bland partiets väljarled. Beklämmande är att detta diskuteras i långt mindre utsträckning än TV4:s sändning av sverigedemokraternas vansinnigt löjliga valspurtsvideo, en produktion som antagligen kostat skjortan sett till den samlade partikassan och alltså bekostats av idiotins förkämpar i de sverigedemokratiska gräsrötterna.
Antingen vill alltså sverigedemokraterna riva upp såväl den föreliggande grundlagspropositionen som antagligen kommer att antas efter årsskiftet som den gällande regeringsformen och medlemskapet i Europarådet (för vilket krävs stadfästelse av europakonventionen), eller så saknar partiet en verklighetsförankrad politisk vision. Motkulturens presbyt misstänker det senare mer än det förra, vilket stärkes av bristen på motförslag till den grundlagsproposition som röstades igenom i våras och alltså med stor sannolikhet lagstadgas under nästa år från sverigedemokraternas håll. De måste börja jobba om de ska lyckas vinna någon som helst politisk trovärdighet, utan sakliga realpolitiskt solida alternativ till den förvaltningsmiljö de vill rasera framstår partiet mer som en milt efterbliven rättshaverist med en pöbelmobb i ryggen än den gosegris till vänlighetshemvist det uttryckligen önskar uppfattas som.
Ett groteskt hinder ligger alltså framför sverigedemokraterna, de måste få bort gällande grundlagsstadgar, svenskt EU-medlemskap och medlemskapet i Europarådet innan deras föreslagna invandringspolitik överhuvudtaget kan börja tillämpas oavsett hur utstuderad och genomarbetad deras vision i skrift ter sig till innehåll och form. Om Sverige kliver av sina överenskommelser med andra stater om att skydda mänskliga rättigheter i diskrimineringsfrågor kommer det antagligen att slå hårt både mot utrikespolitisk ställning och import-/exportberoende ekonomi. Ingenting av detta omnämns som problem i sverigedemokraternas skuggbudget (PDF), åtgärder som vem som helst kan inse kommer att innebära en himla massa kostnader i förlorade handelsförtjänster och svårigheter med internationella relationer.
I valet om ett par veckor kommer inte sverigedemokraterna att bli till ett problem, oavsett om de kommer in i riksdagen eller ej. Det problem som föreligger och kan anses förknippat med partiet i fråga återfinns någon helt annanstans, nämligen bland de som blint föraktar och avskyr partiets väljare såväl som bland partiets väljarled. Beklämmande är att detta diskuteras i långt mindre utsträckning än TV4:s sändning av sverigedemokraternas vansinnigt löjliga valspurtsvideo, en produktion som antagligen kostat skjortan sett till den samlade partikassan och alltså bekostats av idiotins förkämpar i de sverigedemokratiska gräsrötterna.
Labels:
maktordning,
politik,
populism,
sverigedemokraterna,
valet 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)